240106 HV71 coach Johan Lindbom during the SHL ice hockey match between HV71 and Linköping on…

Johan Lindbom om HV71:s tunga start: “Vi har underpresterat”

Han har dundrat in avgörandet i en SM-final för sitt HV71. Men nu styr Johan Lindbom föreningen i sin roll som klubbdirektör. För hockeysverige.se berättar han nu om omställningen till rollen – och ger sina tankar om nykomlingarnas tunga start efter återkomsten. 

Som nykomling har HV71 haft en tuff inledning av SHL. Just nu ligger laget sist. Även SDHL-laget har haft en mycket trög inledning av säsongen och ligger redan nu en bit efter topplagen och nära en negativ kvalplats. Vad är det som så här långt inte riktigt har kuggat i? Tidigare storspelaren, Johan Lindbom, är idag klubbchef i HV71. Hockeysverige.se satte sig ner med honom på klubbens kansli i Husqvarna Garden för en intervju om hur han tänker kring verksamheten både på dam och herrsidan. Vi har delat upp intervjun i två delar. Idag pratar vi om SHL-laget.

Johan Lindbom kommer från Alvesta drygt elva min från Husqvarna Garden i Jönköping. Under uppväxten betydde faktiskt HV71 (bildades samma år som Lindbom föddes) inte något speciellt för honom.

Johan Lindbom kommer från Alvesta drygt elva min från Husqvarna Garden i Jönköping. Under uppväxten betydde faktiskt HV71 (bildades samma år som Lindbom föddes) inte något speciellt för honom.

– Nej, HV71 betydde inte så jättemycket för mig då. Främst var det Alvesta. Sedan var jag klämd mellan Tingsryd och Troja i Division 1. Det var dom stora bataljerna jag och pappa åkte på och var höjdarna på den tiden. Kjell Samuelsson var i Tingsryd, men Troja var också hyfsade på den tiden, berättar Johan Lindbom och fortsätter:
– HV71 spelade smålandsderbyn mot Troja vid den tiden, men fokus var på Troja och Tingsryd.

Var du Troja eller Tingsryd-supporter?
– Jag var ganska neutral. Ungdomshockeyn i Alvesta har alltid varit bra så jag höll inte på något annat lag.

När var du i gamla Rosenlundshallen första gången?
– Vi låg inte så ofta i deras serie som ungdomslag. Det godaste minnet jag har är, jag vågar inte säga vilken årgång det var, då vi spelade DM och vann. Vi hade några starka år med spelare födda 1969, 1970 och 1971.
– Vi slog Troja ena året, HV71 andra och gick vidare till SM med lilla Alvesta, vilket var strakt av oss.

Avgörande slagskottet: “Starten på HV71:s framgångar”

När Johan Lindboms namn kommer på tal hos HV71-nostalgiker är ofta hans avgörande mot Brynäs i SM-finalen 1995 ett naturligt samtalsämne. Ett HV71 som var nära att missa slutspel gick hela vägen och vann guld.

Drygt 15 minuter in i sudden death i avgörande matchen drog Johan Lindbom till med ett slagskott strax innan för blå som smet in bakom Lars Karlsson i Brynäs mål.

– Det händer att det kommer på tal, säger Johan Lindbom med ett leende och fortsätter:
– Det jag minns bäst är egentligen allting runt om, hela apparaten, eftersom det var så stort i Jönköping. Vi var underdogs från början och jag fattade nog inte att det var så många som kikade på finalen. Vad jag förstår tog många sympati för den lilla, vilket var vi.
– Jag har hört många som minns vad dom gjorde den dagen och att stan här stod stilla. Det lär ha varit helt tyst och man hörde bara skriken från balkongerna.
– Helheten, men självklart minns jag också allt som var runt matcherna. Jag var i en bubbla när jag väl är där och när du spelar funderar du inte så mycket. Det är mer så här efteråt då jag fått distans till det. På något vis var det starten på HV71:s framgångar.

Vad tror du det här guldet betydde för HV71 som förening?
– Man var ganska tydlig säsongen innan, att HV71 hade varit i elitserien länge, men aldrig pratat om att vinna. Året innan gick HV71 lite bet trots att man gjort en storsatsning, så till den säsongen vi vann var man lite luttrad och ingen som räknade med någonting.
– Det blev nog ändå starten för HV71:s framgångar som senare kom med ekonomi och så vidare. Klart att även hallen bidrog till det, att man var först med att ha den i egen drift och lyfta omsättningen på det viset.

Bland spelare som var med talas det om det väldigt speciella grupp HV71 hade säsongen 1994/95.

– På något sätt fick vi ihop det, men det var också mycket stolpe in. Vi åkte upp för att spela mot Djurgården (kvartsfinal) och var uträknade, men vi vann ganska komfortabelt ändå. Sådant gjorde att det svetsades ihop.
– Tittar vi bakåt hade vi den perfekta mixen. Erfarenhet kryddat med (Esa) Keskinen och dom här, men också lite ungdomligt med (Johan) Davidsson och så vidare. Vi hade egentligen alla ingredienser för att göra det bra. Sedan handlar det om tillfälligheter. Bosse Ahl stod på huvudet. Det var (Peter) Åslin som var tilltänkt förstamålvakt. Åslin skadade sig lite. Bosse kom in och vann ett SM-guld. Det var, som sagt var, mycket som gick stolpe in.

Svårare att skapa kulturbärare i dag

Med tanke på hur det här laget byggdes, är det något du tagit med dig in i ditt ledarskap?
– Ja, men det är svårare nu och mycket flyktigare. Det går inte att jämföra med trotjänare som varit i klubben jättelänge, Stefan Örnskog, Fredrik Stillman, Stefan Falk kom hit i ung ålder liksom Pelle Gustafsson. Bosse Ahl är från orten… Det var otroligt många, men så fungerar det inte idag.

Trots allt har väl HV71 många trotjänare och kulturbärare i laget den här säsongen?
– Ja, så är det. När vi vann SM-guldet 2017 var vi rätt många som hade Jönköping som födelseort. Det har funnits och finns fortfarande lite så i tänket.
– Vi gjorde en sådan satsning den här säsongen med där det kom hem många från Jönköpingstrakten eftersom vi tror att det ger lite extra för klubben. Klart att det är av viktigt publikt också, tycker jag i alla fall.
– Sedan är det alltid svårt när man går upp en division för så många HV-spelare finns det inte (skratt). Vi tog hit (André) Petersson och (Mattias) Tedenby som kom hit i ung ålder, men visst tittar vi så.

Kan det bli så att Mattias Tedenby och dom här så kallade hemmaspelarna eller kulturbärarna om man så vill kan få tunga axlar när inte resultaten blir som man hoppats på?
– Ja, så kan det vara. Bara för att dom är från Jönköping är inte det lika med att dom ska hit utan det är alltid en fråga om kvalité. Nu tror jag inte det är några sådana problem i detta fall.

Johan Lindbom tillbringade en säsong i NHL där han spelade närmare 40 matcher för New York Rangers. En strulig säsong där han inte tagit till sig speciellt mycket från in i sitt ledarskap.

– Jag kom i kläm där. Det byttes tränare… Även där gjorde man en storsatsning och värvade in varenda lagkapten till den säsongen. Det C V:t laget hade och det var många ringar på dom fingrarna… Det gick inte alls.
– Ledningen var besviken efter guldet 1994. Semifinal 1996, misslyckades 1997 och nu skulle man satsa igen 1998. Bland annat tog man i Pat LaFontaine som är en fantastisk spelare, men som inte spelat på ett år.
– Det var mycket konstigt, men också en fantastisk upplevelse att ha med sig, men det blev aldrig någon lugn och ro den säsongen.

Just vikten av att ge laget lugn och ro är en erfarenhet Johan Lindbom ändå tagit med sig in i sitt ledarskap.

– Ja, så är det. Snabba byten kan ge kort effekt, men på sikt tror jag på långsiktighet, absolut.